En bekännelse från en klatskalle

Nu skulle jag berätta om Sardinien men först måste jag , efter viss tvekan, bekänna mitt misstag i dag.
Vi kom ju hem och efter 4 dagar på en dammig parkeringsplats var bilen genomskitig. Jag åkte alltså på macken hemma och köpte en tvätt. Slog in koden körde in bilen och klev ur för att ställa mig i solen under tvätten (tycker inte heller det är så trevlig att sitta i bilen under tvätten).  Där jag stog och väntade tänkte jag att det var en lustig synvilla. det såg ut som bilen rullade bakåt när bostarna kördes  och sedan vände det och herregud! den rullade framåt! Bilen brakade rätt in i garageporten samtidigt som Aidas mamma som jobbar på macken tryckte på nödbromsen. Tvättautomaten stannade när bilden var tätt tryckt mot garageporten och borsten tätt tryckt till bakluckan! Sedan gick inte maskineriet att starta., inte heller gick garageporten att öppana. Efter många försök fick jag packa ur mina kassar och traska med beskedet att någon kunnig kille skulle komma imorgon och få kanske jag skulle få hämta bilen. Om den kom loss!
Med tankar om att jag skulle få betala en helt ny tvättautomat till macken var stegen ganksa tunga. Väl hemma ringde Aidas mamam och sa att hon ringt "Sparris" (en kille i området som jobbat på macken) som åkt ner och tryckt på några knappar och vips så var garageporten öppen och jag var räddad från ödet att inhandla en tvättautomat! Någiot generad och lättad fick jag åka ner och hämta bilen. Och kan bara konstatera att jag nog är den klantigaste jag vet!


Här kommer en bild på kyrkan i  ett varmt Olbia


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0